Har du funderat på hur din relation ser ut till dig själv? Avsätter du tid för att bara umgås med dig själv och dina tankar, känslor, förnimmelser, behov, längtan, drömmar, fantasi och annat som gömmer sig på insidan? Jag pratar om att skapa en relation till den som är din följeslagare genom hela livet, dig själv. Jag pratar också om att lära sig att lyssna på den lilla kloka rösten på insidan, den som nästan viskar fram sina ord. Jag pratar inte om den inre kritikern eller prestationsprinsessan som driver på och kanske förminskar dig.
Jag pratar om att lyssna bortanför alla filter och lager av måsten och anpassning som övergått till någon slags autopilot där man följer flocken för att få tillhöra, bli sedd eller passa in. Jag pratar framför allt om att bli medveten om att sluta fred med sig själv och inse att du duger som du är!
Men, hur lär man sig att urskilja rösterna på insidan? Hur vet man om det är autopiloten som slagit på eller själen som viskar?
När startar kriget på insidan som gör att jag flyr relationen med mig själv? Den som får oss att aktivera oss istället för att genuint lyssna på vad som pågår?
Avsätter du lika mycket tid och förståelse för dina egna upplevelser som man exempelvis gör med relationer på utsidan?
Kriget på insidan startar när du har slutat att lyssna till dig själv och dina egna behov. Det visar sig oftast genom ett dömande av andra eller sig själv. Ett genuint uppvaknande, där förmågan att kunna urskilja rösterna på insidan och med viljekraft sluta att döma sig själv och andra, är ett tecken på att man övat upp sitt lyssnande. Det är vad jag syftar på när jag inleder med frågan om du avsätter tid för dig själv.
Förmågan att urskilja det som pågår på insidan görs genom att frigöra sig själv från att inte fastna i konventionella tankemässiga föreställningar om saker och ting. Urskiljningen är att vara i direkt kontakt med sin egen upplevelse i sig själv och inte fastna i vad ”psykologerna säger”, ”jag borde vara si eller så”, eller ”den kristna dogmatiken säger”.
Stanna i urskiljandet av din egen upplevelse, det är där du får ledtrådar om vem du är, vad du längtar efter, vad den lilla rösten viskar om, osv.
När man börjar bli medveten om att man kan göra den här urskiljningen, då har man fått kontakt med sitt innersta väsen, det som vi kallar anden.
Egot kan inte ta emot det andliga inflytandet, för det är Egot som står mellan de alternativa rösterna på insidan. Man behöver därför öva upp den andliga urskiljningen för att kunna sluta fred med sig själv. Egoistisk urskiljning ger ingen fördjupning av människan.
Tänkandet om vår inre värld är fortfarande främmande för många, men förhoppningsvis så bringar jag lite ljus över vår fantastiska förmåga som människa.
Må väl och sköt om dig,
Anna
