Hur håller man sig lugn när stormen river eller när allt runtomkring en är i kaos?
Jag har ett starkt minne från tiden då jag bodde i Cincinnati. Det är tidig morgon, runt 05 -tiden och jag vaknar av att sängen vibrerar. Först förstår jag inte vad som sker, yrvaket kliver jag upp och hinner tänka att det kanske är en jordbävning som väckt mig. När jag drar upp persiennen och ser sörjan utanför fönstret får jag inte grepp om att jag befinner mig mitt i en tornado. Jag gnuggar mig i ögonen och tror att de fortfarande är grumliga efter nattens sömn. Jag står en lång stund och bara tittar, en grå sörja som far runt i en enorm hastighet och jag inser snart att allt inte står rätt till. Paniken infinner sig, vad gör jag nu?
Kanske har du upplevt något liknande eller känner igen känslan av paniken när den infinner sig?
Jag får fortfarande rysningar i hela kroppen när jag tänker tillbaka på den tiden och utsattheten jag upplevde att inte veta vad man bör göra. Jag minns att jag hade en portabel radio som jag hämtade och började skruva på, tills jag hittade en lokal radiostation att lyssna till för att se om jag kunde bilda mig en uppfattning om läget. Allt hände väldigt snabbt och var över på några minuter, men förödelsen var enorm.
Mina tankar dras idag till den 9 april 1999 just för att liknelsen med förödelsen är slående med de bilder jag ser från Ukraina eller andra krigshärjade områden. Utsattheten man upplever som människa och känslan av att inget kunna göra åt saken, är den samma.
Nu är det många år sedan tornadon inträffade i Cincinnati och anledningen till att datumet är så lätt att komma ihåg är för att min lillebror fyller år. Jag minns att det blev viktigt för mig att ringa och gratulera honom den dagen och tyckte att jag hade ”läget” under kontroll. Jag insåg inte själv att jag var uppstressad av morgonens händelser. Det var när min bror sa; ”jag märker att du är uppjagad, du pratar fort och osammanhängande.” För mig blev det viktigt att dela händelsen många gånger för att bearbeta upplevelsen och känslan av utsatthet.
Idag har jag en annan möjlighet att ”hämta hem mig själv” när kaos uppstår i min närhet än jag hade då. Genom att fokusera på andetaget, kliva ur känslorna och stanna i nuet eller om du vill, till stormens öga, så förflyttar jag mig till en plats som gör mig mer lugn och får på så vis lättare att se nästa steg.
Behöver du någon att dela svåra händelser eller situationer med så har jag nu möjlighet att ta emot fler klienter för samtalsterapi.
Varmt välkommen att boka en tid, länk till hemsidan.
Ta hand om dig,
Anna
