Frågan ”Hur lever jag min natur” är inte tänkt som ett ifrågasättande, utan mer som en inbjudan till att utforska hur mitt naturliga förhållningssätt till livet hade sett ut utan filter, förväntningar och andra krav från omgivningen? Vem är jag i min innersta kärna om jag följde strömmen som rinner i mina ådror? Hade jag gjort de valen som jag lever med idag om jag visste något mer om min natur?
Tänk om fröet som lever i mig har planterats i fel jord? Tänk om jag är ett frö från en ros som har planterats i en urskog bland en massa tallar? Tänk om jag har simmat emot strömmen hela mitt liv för att passa in i ett sammanhang där förväntningarna fanns om att bli en tall? Vad gör det med en människas natur att ständigt gå emot de signaler som talar om för mig att jag är på fel spår?
Hur kan jag leva i enlighet med min natur och vilka signaler är det jag ska lyssna efter?
Det första som dyker upp hos mig är att ta sig en fundering på vad jag fyller min dag med? Vad känner jag för att göra dessa aktiviteter? Gör jag det för att det förväntas eller är det måsten? Vad är det för skillnad mellan förväntningar och måsten?
Kanske blir du alldeles trött av alla frågor som jag ställer och undrar vart detta ska leda? Ja, det är tröttsamt att behöva reflektera över de val jag har gjort och samtidigt kanske inse att jag går emot min egna vilja. Tänk om det är så att jag börjar få se tendenser som tyder på att jag väljer att följa någon annans förväntningar? Det må vara tröttsamt att vakna upp och bli medveten om detta, men det är dränerande att använda sin energi på fel syfte. Tänk om jag vaknar upp och ser att stigen som jag följer tar mig till en urskog istället för en öppen äng?
När jag börjar förstå att mina aktiviteter dränerar mig och handlar om att prestera för att få tillhöra, bli sedd eller lyssnad till, då går jag emot min ström. Om aktiviteterna istället ger mig energi och allt bara flyter på, då följer jag min ström. ”Går det lätt så är det rätt” är ett uttryck som jag tycker är vägledande, pröva och se om det stämmer för dig.
När jag följer min egen natur så handlar det mer om att manifestera livet än att prestera i livet. Det ena ger energi och det andra tar energi.
Så för dig som vill utforska hur du lever din natur, så handlar det framför allt om att bli medveten om, ifall du aktiverar dig som ett sätt att springa ifrån din natur för att slippa känna efter vad du behöver. Att leva sin natur handlar mer om att våga känna in och agera i enlighet med det som är rätt för mig, trots omgivningens förväntningar. Vilket kan vara oerhört svårt, speciellt om jag är en ros bland en massa tallar.
Ta en stund och fundera över frågorna och lyssna gärna till ”The Rose” med Bette Midler, jag tycker den förstärker hela budskapet.
Ta hand om dig,
Anna
