Hur föds kreativitet?

Jag tar tre djupa andetag och släpper ut luften sakta, sakta. Jag vänder blicken inåt och ställer mig frågan ”vilken boja vill jag utforska idag” ? Jag sitter länge med ögonlocken stängda, händerna i knät och väntar på ett svar. Det som dyker upp är en skön känsla av förnöjsamhet, stillhet och lugn. Jag fortsätter blunda och inser att det var skönt att bara landa i detta ljuvliga tillstånd. Jag upprepar frågan ”vilken boja ska jag utforska idag” ?

Efter en stund så inser jag att ”konsten att bara låta sig vara nöjd” kan vara en boja. Så min fråga till dig som läser det här är, tillåter du dig att vara nöjd?

Om du skulle släppa allt du har för händerna och bara lyssna inåt, vad skulle ske då? Dyker det upp en massa måsten inför julen, eller kan du lägga bort allt för en liten stund och bara vara?

Min man påminde mig om en sak i morse och det var att för ett år sedan visste vi ingenting om Covid-19, och nu ett år senare så har det blivit en del av vår vardag. Det är nästan som om vårt nya ”normala” har förändrats till att leva mer i stillhet. Det är i alla fall hur jag ser på det nu, så här nio månader efter att vi fick de nya restriktionerna. Följden för mig blev permittering tre dagar i veckan, alltså jobba två dagar och vara ofrivilligt ledig i fem dagar, en omvänd jobbvecka. Vad gör man när man helt plötsligt får så mycket tid?

När jag ser tillbaka i backspegeln, så kan jag konstatera att första tiden klättrade jag på väggarna, och allt eftersom tiden gick så insåg jag att jag måste finna någon mening i vardagen för att överleva tristessen. När så frågan från Sverigehälsan dök upp om att de behövde förstärka krisstödet för vår sjukvårdspersonal, då fanns det plötsligt en mening. Jag som hade så mycket tid över, jag kunde bara tacka och ta emot, och på den vägen är det. Det ena ledde till det andra och nu står jag här med famnen full av gåvor. Jag hade väl aldrig kunnat förutse, att ur ingenting skulle Ceresia bli till, det som nu är möjligheter för er att ta del av?

Det här med att kreativitet föds ur ingenting är något som jag känner igen från en sommarskola på Mullsjö där en övning var att sitta med sig själv och utforska något som vi aldrig hade gjort förut. Vår lärare sa; ”ni kan gå ut och bada nakna i sjön, eller gå barfota i gräset, skrika högt och bete er eller kanske klättra upp i ett högt träd. Ja, ni kan vara hur fria ni vill, så länge som ni utmanar något som ni aldrig har gjort”. Jag blev sittandes kvar på min stol inomhus, läraren kom fram och frågade om jag hade uppfattat övningen. ”Jaa”, svarar jag. ”Just nu gör jag något som jag aldrig har gjort. Jag sitter kvar här när du ber mig att göra något som jag aldrig har gjort, och det är att stilla min aktivitet. Så bra, svarar läraren, då har du uppfattat övningen.” Det var bland det svåraste jag någonsin har gjort, men det jag upptäckte var att min kreativitet slog rot när jag hade suttit där en lång stund och ingenting hade gjort.

Så hör och häpna! Jag fick mer kreativitet av att ingenting göra, är inte det fantastiskt? Idag inser jag att Corona-tiden har varit en lång kreativ fas för mig, som jag inte hade kunnat förutse. Med facit i hand så föddes något fantastiskt! Undrens tid är inte förbi …

Nu känner jag mig nöjd över att jag vågade kliva in tristessen och följda impulsen när den kom. Om du är en aktiv person, så frågar jag dig; har du modet att upphöra med allt görande och kliva in i ”bara vara”? Och, om du är en personen som omvänt väntar på att livet ska bli mer aktivt; har du modet att göra något som du aldrig gjort?

Ha en fortsatt fin lördag och ta hand om dig!

/Anna

2 svar på ”Hur föds kreativitet?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *