Så är vi då inne på de sista få dagarna av 2020, detta omväxlande och oförutsägbara år. Vem hade kunnat ana att vi skulle sättas i karantän under större delen av året? Hur skulle man förhålla sig till det nya viruset och hur länge ska det fortgå? Kommer vaccinet att hjälpa oss ur pandemin och kan vi återgå till det som en gång var? Det dyker upp många frågetecken, tankar och känslor runt den yttre verkligheten som vi alla varit med om och förhållit oss till.
Men hur har vi vårdat och förhållit oss till vår egen inre verklighet där kanske oro, frustration eller kanske längtan till något helt annat, har gäckat vår vardag? Har den delen kanske satts på paus eller har den världen knackat på lite hårdare? Hur tar du hand om och vårdar din inre trädgård?
Själv har jag insett att mitt eget förhållningssätt till den ofrivilliga karantänen gick från stor frustration till omfamnandet av att njuta mer av ledig tid i vardagen. Jag hinner liksom ta några extra minuter och reflektera över vad den lilla rösten på insidan säger, det känns oerhört lyxigt.
Tomas Tranströmers citat fångar så bra gränslandet mellan den inre och yttre verkligheten:
Så genom att vara i märket mellan två sanningar, det vill säga min egen och vår omgivning, så har jag en möjlighet att få syn på min personlighet. Kanske är du bekant med dina önskningar och längtan, kanske har du precis upptäckt att den ropar på mer uppmärksamhet? Själv insåg jag att bästa tiden att starta ett nytt företag måste vara när man har så mycket tid att man inte vet vad man ska göra med den.
Tid är förresten en intressant aspekt, jag blev lite extra uppmärksam på vårt solsystem i samband med att Jupiter och Saturnus sammanstrålade till en enhet den 21 december, som jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag tog mig tiden att studera våra planeter lite mer ingående och insåg att exempelvis så tar det 84 år för Uranus att runda solen.
”På grund av Uranus lutning ger det mycket märkliga dygn och år. Under ungefär halva banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.” Tänk dig in i hur det hade varit att ha sommar i 42 år!? Det drar definitivt igång en massa tankar och idéer i mig. Ja, ja, nog om tid.
I vilket fall som helst så drar jag igång min kursverksamhet med Livsledarskap som rubrik i januari, där får du chansen att just utforska din inre värld samt reflektera över hur du förhåller dig till den yttre världen. Låter detta intressant? Gå in på hemsidan för mer information och anmälan, till hemsidan.
Jag önskar dig ett fint avslut för året med en längtan om mer gemenskap inför kommande år.
Ta hand om dig,
Anna