Nycklar till vårt inre …

Foto: Jason D/Unsplash

Har du någon gång reflekterat över varför vi dras till vissa sagor och myter och att det kanske säger något om oss själva? I årtusenden har vi människor överfört viktig information mellan generationer genom berättarkonsten. Många historier har fått ny förklädnad i de filmer som vi ser idag, medan andra berättelser har förändrats mindre över tid. Blir du nyfiken och lyfter på ögonbrynen nu, då har du kanske något att lära om dig själv. Vilka filmer och serier dras du till, har du funderat på det?

De flesta metaforer både i sagor och myter, handlar om psykologiska processer inom oss. Kanske har du inte funderat i dessa banor tidigare, men håll det i minnet för en stund och fortsätt läsa. ”När man studerar sagor och myter märker man snart att det är svårt att finna beskrivningar av vad som händer inom gestalterna, om de är arga, glada eller förvånade. Detta får i stället berättelsens handling visa. Ett sätt är att lyfta fram motstridiga inre konflikter i konkreta yttre gestalter, för att tydliggöra dem”. Detta går att läsa i Åke Högbergs bok ”Att utvecklas med symboler”.

Det är just i dessa motstridiga konflikter som man kan få syn på sig själv, om igenkänningsfaktorn är hög, eller om det slår an en ton i dig själv eller om du slår bort det helt, då kan du lita på att det finns saker att utforska. ”Symbolvärlden fungerar som ett slags inre karta eller bild, unik för varje enskild person, en karta som visar hur man ser på sig själv och omvärlden. Varje upplevelse tolkas och förstås utifrån denna karta. Den är alltså fullständigt avgörande för hur man uppfattar världen. Två människor kan ha liknande upplevelser men ändå uppfatta det som händer helt olika.

En mening som tidigt satte sig i mitt huvud under en föreläsning med Michael Södermalm 2006 är ”Min verklighet är inte verkligheten”. Den meningen kan ju tyckas konstigt formulerad, men så sant när man låter den sjunka in. Ett exempel som han återgav då var från en bikupa som hölls under en föreläsning. En man från Afrika och en kvinna från Sverige sitter bredvid varandra i salen, frågan de ska prata om är: Vilken är den bästa årstiden? Paret, okända för varandra, vänder sig om och kvinnan börjar. Åh, jag tänker på sommar, det är fantastiskt. Varpå mannen säger; Vad menar du, med eftertryck. Då är det ju öken! Min verklighet är inte verkligheten, min verklighet är min tolkning av verkligheten.

Vad är det som avgör hur du väljer att reagera på det som händer i varje ögonblick?

Michael säger ”Det som avgör hur jag reagerar i varje situation/ögonblick är i vilket tillstånd jag befinner mig i.” Och med tillstånd menar han, vilket mentala tillstånd, så som; Tankeprocesser, Känslomässigt, Fysiskt, Själsligt, Andligt och Intelligenta tillstånd.

Så vad är skillnaden som gör skillnaden?

Det första är viljan att våga se hur jag tolkar verkligheten, samtidigt som jag är nyfiken på att skapa en inre dialog med mig själv. Att bli medveten om hur diskursen (pratet) låter inom mig, och kanske börja utforska vem det är som observerar alla tankar och känslor jag har. När vi börjar få syn på detta, då kan vi förstå mer av vilka arketyper som bor inom oss, samt hur vi kan jobba vidare med potentialen som vilar och längtar efter att släppas fri.

Så tillbaka till myter och sagor, det är här vi hittar de arketypiska mönster som jag skrev om i ett tidigare inlägg, om skuggan. Dessa historier kan därför vägleda oss om vilka hjältar och hjältinnor som vi dras till i sagornas värld.

”Bilderna och symbolerna är mera ursprungliga och mångbottnade än språket och därför en viktig bas för mänsklig kommunikation. Alla människors väsentliga budskap har sin upprinnelse i det kollektivt omedvetna, som alla har del i.” Carl Jung

Ta hand om dig!

/Anna

Skuggan – reflektioner av oss själva!

Skuggan, en följeslagare. Foto: Anna Bäck

Det är något spännande med skuggan, den gör sig påmind när solen lyser och jag roade mig med att fotografera min egen skugga när jag var ute och promenerade en dag. Det är så symboliskt att se skuggan som en reflektion av sitt psykologiska mörker som vilar inom varje människa. Carl Jung beskriver skuggan som den allmänmänskliga erfarenheten av att vi inte bara har goda och ljusa sidor, utan också skuggsidor. Det avser alla mörka karaktärsdrag och mörka personlighetsaspekter. Det rör sig inte bara om smärre svagheter och skönhetsfel, utan om alla mindervärdiga delar av personligheten.

Till skuggan hör 1) bortträngda minnen, mindervärdiga och skuldtyngda innehåll hos en människa, de kan vara både medvetna och omedvetna. 2) Det egna skugginnehållet projiceras ofta på andra och bekämpas hos andra, fast man först och främst borde ta itu med det själv. Därför är medvetandegörandet av skuggan och återtagandet av dessa projektioner ett sätt att utforska sina mentala bojor. 3) Mörka sidor av oss själva kan även komma upp i drömmar och gestaltas av andra personer i vår närhet. 4) Förutom ovan nämnda skuggsidor finns även en arketypisk eller överpersonlig skugga.

Arketypiska mönster är något som har fascinerat mig en längre tid, speciellt sedan jag kom i kontakt med Kulturcoaching* och började få grepp om hur det verkar inom oss. Vi är en samling deltagare från Kulturcoach-utbildningen som fick erbjudande om att tillsammans med Hans Korduner skriva en bok om Myntarketyper, vilket jag nappade på. Boken är i slutfasen och jag hoppas att den snart finns tillgänglig för allmänheten att ta del av. Under tiden har jag roat mig med att studera boken om arketyper i Caroline Myss bok: Archetypes.

Foto hämtat från Adlibris

Caroline pratar om tio olika arketyper som det finns stor igenkänning med, hon beskriver både den ljusa sidan och skuggsidan, vilket är en vägledning om vad vi skickar ut medvetet eller omedvetet. Myntarketyper är ett unikt sätt att få syn på sin dubbelsidighet genom coaching där beteendemönster synliggörs allteftersom samtalet fortlöper. Det fantastiska är att man kan få syn på styrkor som man inte trodde att man hade. Som myntet antyder så har den två sidor, vilket innebär att om du ständigt är en ”förlorare” så finns potentialen för att flippa myntet och bli en ”vinnare”. Man kan liksom inte ha den ena sidan utan att den andra följer med. Vilket omvänt gör att om du ständigt är en ”vinnare” så finns en baksida som du kanske är omedveten om.

För att bli hel som människa behöver vi omfamna hela personligheten och där igenom leva livet fullt ut och befria sig från mentala bojor som håller tillbaka den egna potential.

KulturCoaching*, Professionell coaching att hitta unika beteenden som avslöjar arketypiska mönster som jag erbjuder. Besök hemsidan för mer information.

Ta hand om dig!

/Anna

Projektioner – Mina tankar om andra …

Kay Pollak, bild hämtat från Sveriges radio

Första gången som jag kom i kontakt med Kay Pollak och hans citat:

”Mina tankar om andra människor är meddelande till mig – om mig själv”

Så blev jag så oerhört provocerad och tänkte att han inte fattar någonting. Då har han inte träffat mina kollegor, uppenbarligen! Han kan ju inte sitta och påstå att JAG ska förändra mig? Det är ju inte mig det är fel på! Dessutom lägger han till, läs stilla. Som om det skulle hjälpa till att göra meningen lättare att ta in. Jag kan bara konstatera, att det han gjorde där och då, har hjälpt mig att få syn på mig själv och de projektioner som jag sänder ut. Slutsatsen som Pollak sedan lägger till är:

”Det är fantastiskt! Det jag ser i en människa är ett resultat av ett val jag gör. Någon annan kan välja att se något annat i samma människa. Allt jag ser är ett resultat av mina tankar. Jag ser det jag önskar se.”

Jaha, och vem är helt plötsligt idioten, som jag tillskrev kollegan? Ja, känn på den du Anna! Oj, vad ont det gör när knoppar brister. Att se tillbaka på tiden när allt startade är både humoristiskt och spännande. Humoristiskt för att jag inser hur mycket jag la ut på min omgivning, jag projicerade rätt bra kan man säga. Spännande för att jag inser att en enda liten mening har fått mig att börja reflektera över mitt beteende, det har också gett mig så många nya insikter om mig själv.

Tack Kay Pollak!

För detta var starten på min personliga utveckling och det som komma skulle. Jag läste Pollaks bok om ”Att växa genom möten”, såg på DVD om hans föreläsning om ”Att välja glädje”, inte bara en eller två gånger, utan väldigt många gånger. Jag var helt fanatisk! Jag såg föreläsningen om och om igen för att verkligen förstå hela innebörden av vad budskapet var och hur jag kunde förstå något på ett djupare plan om mig själv. Jag målade till och med en tavla med citatet för att riktigt befästa orden. Här ska ingen slippa undan, jag hade tavlan uppsatt vid min säng under flera år, så att jag verkligen skulle bli påmind om vilken idiot jag hade varit. Jag bad även min man att välja ut ett citat som tilltalade honom, han valde: ”Istället för att se sig själv skyller man ofta på andra”. Den tavlan tog han med sig till jobbet och ni kan ana hur andra reagerade när de satt och pratade med honom och fick det budskapet rätt i ansiktet. Ja, så galet det han bli.

https://usercontent.one/wp/blogg.utforskamentalabojor.se/wp-content/uploads/2020/04/Mina-tankar-tavla-768x1024.jpg
Tavla med citat

Så vad är det som gör att vi projicerar?

Projektion är en försvarsmekanism som vi människor använder oss av då vi inte vill eller kan kännas vid våra egna svagheter. Så istället tillskriver man andra personer eller sin omgivning dessa egenskaper för att försvara sin självbild. Enligt Sigmund Freud är detta en psykologisk försvarsmekanism som verkar för att mildra ens egna oönskade tankar och värden.

Pollak skriver att det handlar om att JAG vill ha rätt! Jag skyller på någon annan för att slippa se min egen brist på följsamhet, skuld, rädsla eller dåligt självförtroende. Det är bra att veta att skuldkänslor och anklagelser ofta går hand i hand, samt om att välja att bli befriad från den destruktiva vana att projicera genom att börja iaktta sig själv och sina handlingar. Han är inne på spåret att du kan välja hur du förhåller dig till det som sker och just viljan att välja har Roberto Assagioli skrivit en hel bok om ”Om viljan”.

Psykosyntesens fader Roberto Assagioli sammanförde den Västerländska psykologin och den Österländska filosofin. Jag brukar säga att psykosyntes är en psykologi med själ. Utan att gå in på djupet så vill jag på detta sätt öppna en dörr till att det finns så mycket mer att utforska om man är nyfiken och känner lust för att lära känna sig själv och viljan.

Tänk att en liten mening sådde ett frö till att väcka mitt intresse för att utforska vårt psyke och att en längtan om att förstå sig själv kom att leda till att jag nu sitter här och har startat min egen blogg.

Må väl!

/Anna