Ljuvliga vårsolen tittar fram och fyller mig med värme, energi och glädje. Fåglarna kvittar ikapp och nu infinner sig längtan efter mer tid i naturen efter en lång tids inomhusvistelse. Just idag känner jag förväntan inför den stundande våren och hela sommaren som ligger framför oss. I veckan startade jag utomhusträningen med ett nytt inslag som jag inte har provat på tidigare, löpning i kombination med utomhusgym. Jag kan konstatera att kroppen inte var van vid att få denna typ av behandling, men så skönt det är att ha kommit igång.
Varje gång vi utmanar oss själva och provar nya saker i livet så får vi möjligheten att se hur det är att vara nybörjare igen. Det är lite besvärligt och krångligt, inget flyter på som det brukar, utan man tvingas helt enkelt att vara ödmjuk inför den nya situationen. Jag kan höra mig själv säga till mina tonårskillar att ”man får räkna med att det tar lite längre tid när man gör något för första gången, du får helt enkelt ha lite mer tålamod”. Men hur är tålamodet egentligen när mamma ska prova nya grejer?
Med träningsvärk följer stelhet som gör sig påmind i varje rörelse vilket får mig att reflektera över hur viktigt det blir med stretching, jag är inte längre 25 år och kan studsa upp efter ett nytt träningspass, speciellt inte när kroppen har varit i vila under större delen av vintern.
Det här med att kroppen får sig en extra duvning påminner mig om hur viktigt det blir med balansen mellan kroppen och knoppen. När vi får för mycket stimuli där huvudet får jobba extra hårt, så blir motsvarande den fysiska träningen en lika viktig del, så att kroppen får samma typ av uppmärksamhet. När kroppen är slutkörd så orkar man helt enkelt inte att vara uppe i huvudet. Tankeverksamheten konkurrerar nu med en trött kropp som behöver vila, tänk så finurligt människan fungerar. Inte nog med att man balanserar kroppen och knoppen, man sover så mycket bättre också.
Hur känner du inför våren som ligger framför oss? Har du startat något nytt som kräver mer tålamod av dig? Hur är det i så fall, kan du ge dig själv den tiden som krävs som nybörjare? Om du inte har provat på något nytt på en längre tid, då kanske det är dags att göra det?
Nya vanor tvingar undan de gamla så att de får stå åt sidan en stund och kanske kommer du på att de gamla vanorna var i behov av en uppdatering eller rent av något som du kan lägga bort? Se om du är beredd att utmana något i din vardag som du har tröttnat på eller vill förändra.
Varmt välkommen att omfamna våren på ett nytt sätt om du inte redan har gjort det!
Idag vaknade jag med en blytung kropp, långt mycket senare än jag normalt brukar stiga upp och ser att solen redan strålar in genom persiennerna. Jag kliver långsamt upp och börjar hämta hem mig själv. Allt går som i slow motion och jag inser att jag behöver vara lite mer varsam med mig själv än jag brukar vara. Huvudet säger att jag borde ta till vara på dagen och komma igång, kanske gå en promenad eller påta i trädgården. Kroppen skriker nej, nej, nej! Och känslorna har liksom inte riktigt formulerat sig ännu.
Hur gör du en dag som denna när du får motstridiga signaler från kroppen? Kör du över behovet av att ta det lugnt och lyssnar till tanken om att kliva ut eller lyssnar du inåt för att få en större förståelse för dig själv?
Jag har lärt mig över tid att det bästa jag kan göra för mig själv är att just omfamna hela mig, med tankar, känslor och behov. Bara låta allt få finnas och sakta starta dagen. Idag blev det en lång dialog med maken om hur svårt det kan vara att verkligen lyssna till sina egna behov istället för att anpassa sig till den andres vilja och tanken om att man borde ta tillvara på att solen skiner. Det blir många motstridigheter inom sig och kanske ovant för vissa att se sig själv utifrån vad jag verkligen behöver just nu.
Själv blev jag medveten om att gå till den plats inom mig som observerar allt som pågår. Den neutrala platsen som är tillåtande, inte dömande eller färgad av anpassningen vi gör till omgivningen och bara lyssna till allt som pågår just nu, och försöka att sortera var allt hör hemma. För någonstans så är jag medveten om sakers plats och dilemma som påverkar oss människor. När jag ser mig själv och omgivningen från en central plats inom mig själv så blir jag mer medveten om vad som pågår och kan ta bättre beslut om vad jag behöver i detta nu.
Just idag så kände jag ett stort behov för att samtala och skriva, och sakta har tyngden i kroppen börjat släppa taget, allt eftersom orden flödar ut genom fingrarna. Det är som ett märkligt behov av att få gestalta det som sker på insidan.
Det blir som en seger varje gång jag tar mig ur en känslig plats inom mig själv, orörligheten eller oförmågan att göra sådant som jag vet är bra för mig, blir en seger för den inre delen av Jaget som älskar mig, och livet självt. Just så som det är, här och nu och i förlängningen också för alla mina relationer.
Nu känner jag mig glad och mer lätt i kroppen, och längtar efter att få ta den där promenaden som jag vet gör underverk.
Tack för att ni läser och uppskattar min blogg!
Ta hand om dig och lyssna till vad du behöver och ge gärna uttryck för det i livet.
Idag tänkte jag ta upp begreppet avidentifiering som vi använder oss av inom psykosyntesen. Det handlar om att försöka förstå vad vi identifierar oss med, innan vi kan avidentifieras från någonting.
Har du funderat på vad du grundar din identitet på? Ett rikt känsloliv, materiella tillgångar, utseende, att vara smart, vältränad … listan kan göras lång.
Så, varför ska jag avidentifiera mig, kanske du undrar? Jo, av den enkla anledningen att det du identifierar dig med begränsar dig i vardagen. Vi är alla beredda på att bli slavar under det som vi identifierar oss med.
En av de grundläggande begreppen är att vi bara kan styra över det vi har avidentifierat oss ifrån.
Fördelen med att bli medveten om hur det ligger till, är att vi får fler valmöjligheter att själva bestämma vad vi vill göra. Risken är annars att vi slår på autopilot, och gör som vi alltid har gjort, utan att reflektera över varför vi gör som vi gör.
Under min tid på psykosyntesutbildningen så fick vi göra en intressant övning, där vi skulle skriva ner allt som vi inte är, det blev en lång lista. När vi var klara säger läraren; ”Ni kan räkna med att allt som ni skrivit ner på listan handlar om er själva, vi är alla speglingar av varandra.” Hmm, det var svårt att ta till sig minns jag.
Så om du har lite tid över och vill göra en lista över vad du identifierar dig med, så räkna med att det finns ytterligare faktorer som du inte har räknat med. De på listan över ”sådan är jag verkligen inte”.
Kay Pollak hade på samma tema sagt att ”mina tankar om andra människor är meddelande till mig om mig själv”. Den meningen är inte alltid lätt att omfamna, speciellt när jag idiotförklarar någon annan.
En annan svår nöt att knäcka och som jag finner intressant är övningen där man avidentifierar sig från kroppen, känslolivet och intellektet. Vem är jag då, kan man fråga sig? Men, sanningen är att det sker fantastiska resultat när man är modig nog att utforska vem jag är bortanför dessa tre instrument som är så starkt förknippade med vår identitet.
Har du modet att meditera över: ”Jag har en kropp, men jag är inte min kropp.” ”Jag har känslor, men jag är inte mina känslor.” ”Jag har ett intellekt, men jag är inte mitt intellekt.”
???
Om du vill utforska vad du identifiera dig med tillsammans med mig, så är du varmt välkommen att boka tid för terapi, gå in på hemsidan för mer information och kontaktuppgifter.
Det här med att allting hänger ihop blir man varse om när man har obalans i kroppen, och en dold källa som man inte kanske funderar på varje dag är våra hormoner. Jag har själv en underfunktion i sköldkörteln och innan jag fick bekräftelse på att jag lider av hypotyreos så trodde jag att tröttheten berodde på att jag var småbarnsförälder, jobbade heltid och studerade samtidigt. Inte konstigt att man är lite trött, tänkte jag. Men faktum är att tröttheten kom från brist i sköldkörteln. Nu lever jag med medicinering, tänker på vad jag äter, tränar regelbundet samt avsätter tid för lugn och ro.
Idag vill jag utforska kroppens hormoner och kanske kan det ge ledtrådar till varför just du känner obalans ibland, om inte annat kan det vara bra att utesluta vissa faktorer. Tipsen nedan kommer från professor Kerstin Brismar.
MELATONIN (Sömnhormonet)
Melatonin utsöndras av tallkottkörteln när dagsljuset börjar avta och vi känner oss dåsiga. Melatoninnivåerna är högst på vintern när dagarna är korta och lägst under sommaren med sina långa dagar. När vi flyger genom olika tidszoner rubbas vår sömnrytm, resultatet blir jetlag. Människor som jobbar nattskift kan få samma problem och känna sig trötta, irriterade, hungriga och dåsiga.
Tips: Det är viktigt att få in bra sömnrutiner och att man inte är för aktiv innan man går och lägger sig. Lyssna på lugn musik, gå en promenad, ta ett varmt bad, gör yoga eller meditera. Alkohol, kaffe och te påverkar negativt.
SEROTONIN (Antidepphormonet)
Serotonin påverkar vårt känsloliv, om serotoninnivåerna är bra är man lugn, samlad och nöjd. Om nivån sjunker blir man rädd, får ångest, blir nedstämd, lätt irriterad och aggressiv. Känner du dig deppig eller har sömnproblem kan det bero på låga halter av serotonin. Bristen gör att du känner dig sötsugen.
Tips: Ät mat som innehåller proteiner och kolhydrater, till exempel fisk, tonfisk, kyckling, mjölk, bananer, torkade dadlar och fullkornsbröd. Godis eller annan mat som innehåller mycket socker kan ge motsatt effekt. Motion, solljus och positiva tankar är bra.
OXYTOCIN (Må-bra-hormonet)
Oxytocin utsöndras av hypofysen och är ett må-bra-hormon som får dig att slappna av. Det utsöndras när kvinnor ammar sitt barn eller när vi får orgasm. Men även av all sorts kroppskontakt, som smekningar, massage och positiv sexuell aktivitet.
Tips: All sorts beröring, närhet, motion, vänskap, massage, kela med husdjur, sex, orgasm, amning. All positiv fysisk aktivitet.
ENDORFINER (Gladhormonet)
Kroppens eget berusningsmedel som bland annat gör att smärttröskeln höjs. När vi tränar frisätts endorfiner. Det värsta du kan göra för att göra slut på kroppens eget förråd av lyckohormoner är att stressa eller dricka för mycket alkohol. Mycket tyder på att endorfiner kan påverka vår känslighet för infektioner, stress, psykiska sjukdomar, hjärnans utveckling, sömn, tillväxt samt åldrande.
Tips: Motionera, sex, beröring, kyssar, smek,mörk choklad och kakao. Håll på med trädgårdsarbete, kratta och planera blommor. Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder ”den som har en trädgård är lycklig hela livet”. Endorfiner är vårt eget smärtstillande hormon. Värme från solen eller bastun är positivt.
ADRENALIN (Det akuta stresshormonet)
Stresshormon som utsöndras vid psykisk stress, fysiskt arbete och sjunkande blodsocker, det kan ge svettningar, ökad oro och rädsla. Blodtrycket höjs och pulsen ökar. Stressreaktionen sätter kroppen i alarmberedskap och gör oss uppmärksamma vid fara. Adrenalinnivån stiger också vid sexuell upphetsning och upprymdhet.
Tips: Tänk positivt och lyssna på lugn musik, klassiskt eller soul. Motionera och rör på dig. Ät inte för tung och fet mat. Ät lättare mat som till exempel grönsaker och fisk. Viktigt att sova ordentligt samt undvika kaffe, te och alkohol.
KORTISOL (Kroniska stresshormonet)
Våra binjurar producerar adrenalin och kortisol, två av våra stresshormoner. När dessa hormoner är ur balans kan det vara svårt att gå ner i vikt, somna på kvällarna och att gå upp på morgonen. Lågt blodsocker gör att kroppen måste frigöra stresshormonet kortisol för att levern ska utsöndra glykos som är uppiggande. Kortisol bryter ner muskelmassa. När du stressar väldigt mycket under en längre tid producerar kroppen för mycket kortisol. Då dör våra hjärnceller vilket yttrar sig i dåligt minne.
Tips: Högt kortisol har negativa metabola effekter, så som bukfetma. Man bör ta reda på vad som gör en stressad. Det kan vara arbetsrelaterad stress, problem på hemmafronten eller med ensamhet. Varje situation måste lösas var för sig. Ge utrymme för dig själv. Gå ut och promenera eller gör något annat aktivt.
INSULIN (Skafferihormonet)
Insulin tillverkas i bukspottkörteln och förhindrar att blodsockerhalten blir för hög. Hos en diabetiker kan inte bukspottkörteln tillverka eget insulin. Insulin är kroppens viktigaste hormon när det gäller fettförbränning och fettlagring. Om vi äter för mycket ”vita” kolhydrater (socker) får bukspottkörteln signaler att släppa ut mycket insulin. Det i sin tur bidrar till att fett lagras i cellerna. Insulinet ger lågt blodsocker och för att bli pigg igen skriker kroppen efter mer socker.
Tips: Vi bör äta en väl sammansatt kost och undvika socker. Vi får högt insulin av snabba kolhydrater, mat med högt GI (Glykemiskt index) till exempel godis eller mat som innehåller mycket socker. Rökning ökar också insulinnivåerna i längden.
SKÖLDKÖRTELHORMON (Ämnesomsättningshormonet)
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning – åt båda håll. När sköldkörteln inte fungerar som den ska kan den vara kroniskt uppskruvad men också nedsatt. Brist på sköldkörtelhormon kallas hypotyreos och kan ge symptom som trötthet, svullnad i ansiktet, särskilt runt ögonen, svullen runt vristerna eller på något annat ställe, torr hud, förmågan att svettas har minskat, mindre energi än vanligt, känner sig frusen, svårt att uttala ord, har oförklarligt gått upp i vikt, svårt att koncentrera sig, ovanligt glömsk, emotionellt instabil, trött efter en natts sömn, förstoppning eller lång tid mellan tarmtömningar, oregelbunden mens, svårt att bli med barn eller fått missfall, håret har blivit torrare och strävare, ögonbrynen glesar ut mot tinningarna, svårt att andas ibland, svag eller försvagad sexlust, hesare röst än tidigare, grov hy eller sköra/knöliga naglar.
Tips från mig: Om läkaren konstaterar att man har en kronisk under- eller överfunktion får man äta en medicin som heter Levaxin för att kompensera bristen. Hypotyreos (underfunktion) är fortfarande en dold sjukdom och jag rekommenderar att läsa boken ”Sköldkörtelboken” av Eva Sartorius. Som du läste ovan så finns det väldigt många olika symptom, vilket gör att det är lätt att missa inom sjukvården, boken ger svar på många frågor runt sköldkörtelproblematik.
Till sist
Ja, det blev ett långt inlägg idag, och jag hoppas att det har gett några nya infallsvinklar på hur komplexa vi människor är och hur obalans kan ställa till det i vardagen när vi inte uppmärksammar hur hormonerna påverkar oss. Kanske är du en av dem som behöver ge utrymme för dig själv och ditt växande, då är du varmt välkommen att besöka min hemsida för mer information och kontakt.
Idag kom tröttheten över mig, den liksom bara attackerade från ingenstans. Jag som har haft så mycket energi och positivitet den sista tiden, kände helt plötsligt av en fysiskt trötthet, som jag inte sett komma. Och jag frågar mig stilla, var kom den ifrån? Om jag tittar runt omkring mig så är det väldigt lugnt och stilla, och när jag vidgar min vy, så upplever jag att många känner oro och kämpar med vardagen. Kanske känner jag av omgivningens stress? Kanske har jag sovit för lite den sista tiden? Kanske har jag underskattat hur mycket energi det tar att återgå till jobbet efter en lång semesterperiod?
I samtal med maken idag, så inser jag att jag inte är ensam om denna känslan. Kanske är vi alla lite trötta på att hålla andan och hoppas på att vi snart kan återgå till ”normala rutiner”? Tillbaka till något som liknar den vardagen vi hade innan pandemin?
Jag har bestämt mig för att ta lite extra hand om mig själv idag och bara låta mig känna in trötthet och vila! Bara slappa och hämta ikapp mig själv.
Ibland gäller det att bara lyssna på kroppen, istället för att försöka förstå varför man är trött. Man måste inte analysera allt. En klok kvinna sa en gång till mig att ”understanding comes later”, och kanske är det så i detta fallet, kanske kommer förståelsen när jag har fått vila en stund.
