Går du din egen individuella väg i livet eller är du fast i skuggan av den andra har definierat åt dig? Har du en stark förankring i dig själv och kan du urskilja vilka dina behov är i och kring din omgivning eller glömmer du bort dig själv ibland och är mer lyhörd för andras behov?
Känn efter hur det är för dig och vilka känslor som dyker upp när du funderar runt dessa frågor. Kanske väcks en irritation över att du inte kan tala din sanning eller leva din sanning eller känner du dig lågmäld och kanske mer åt det deprimerade hållet? Oavsett vilka känslor som dyker upp så är det signaler till dig själv om hur lyhörd du är på dina egna behov.
Vad skulle hända om du tog dina känslor på allvar?
Allt vi människor behöver finns i överflöd, vi behöver inte ge avkall på våra behov till förmån för andra. Det finns och räcker till oss alla. Moder jord ger oss ständigt allt vi behöver för att växa och blomma. Men det krävs att du är lyhörd och kan urskilja dina egna behov.
Gör sådant som du känner djupt inom dig att du måste och vill, för den stora skönhetens skull. Inga pengar i världen skulle kunna få dig att avvika från din inslagna väg, om du går med ditt hjärta som vägvisare.
Att vara sann mot sig själv är den långsiktigt mest lönsamma investeringen vi kan göra.
Så öppna upp för att vara mer lyhörd för dina egna behov och omfamna den du verkligen är.
Tänk om du skulle utmana dig själv idag och göra något som du djupt inom dig känner och längtar efter bara för att vara sann mot dig själv, bara för att vara lyhörd och gå med vart ditt hjärta visar?
Vad skulle det vara?
Ta en stund och känn in vad du behöver just nu.
Vad är det du behöver mer av i ditt liv för att komma närmare din egen sanna natur?
Glädje? Frihet? Kreativitet? Annat?
Att bygga en stark relation till sig själv där man förstår vilka behov man har och behöver, underlättar relationen till andra människor i sin omgivning. Ibland blir vi besvikna på andra, och de handlar i grunden mer om att man har en brist i sig själv. Vi är alla speglingar av varandra och om vi vill så kan vi använda relationer för att få syn på oss själv. När man finner brister i andra så är det egentligen brister i dig själv, därför blir det desto viktigare att fylla på sina egna behov. Så vi slipper lägga ut projektioner på andra.
Att spegla sig i sina relationer kan vara ett sätt att få syn på sig själv, men vi kan också vända blicken inåt och gå dit hjärtat vill och längtar.
Se om du kan omfamna dig själv med villkorslös kärlek idag och välja att gå dit du längtar.
En skön och avkopplande semester lider mot sitt slut, jag känner mig lätt i sinnet och fri i själen. Det har varit en varm sommar med många fina stunder som läggs till minnesbanken. Flera segelturer, bad, god mat, pyssel runt huset, återsett nära och kära för första gången på länge samt hängt under paviljongen. Att få uppsöka skugga under varma sommardagar med svalkande drycker eller för en liten siesta är inte att underskatta. Jag kan bara konstatera att vi har haft en fin semester som fyllt på energidepåerna.
Snart stundar en annan verklighet och återgången till vardagen med rutiner och annan konkurrens om tiden kan kännas jobbig. Ofta när vi får en längre tids ledighet så får vi också möjligheten att fundera över oss själv och livet.
Psykosyntesens grundare Roberto Assagioli sa att ”Allt som vi identifierar oss med begränsar oss.” Kanske har du känt av olika motstånd den sista tiden? Fundera på om det motståndet hänger ihop med något som du tar för givet?
Tänk om det är så att våra tidigare behov fortsatt ger uttryck för vår vardag trotts att vi har åldrats och kanske har nya behov som inte får utrymme? De gamla tankebanorna om hur vardagen ska se ut speglar egentligen en gammal utgåva av dig själv? Kan det vara så att när vi känner av motstånd i vardagen så kanske det är ett tecken på att vi behöver uppdatera våra tankebanor om oss själva och det livet jag lever?
Livet kan bli en enformig rutin, där plikter eller meningslösa uppgifter tar stora delar av vår vardag, och vi blir bundna vid ödets hjul tills vi blir medvetna om att vi faktiskt kan välja vad vi vill fylla våra liv med.
Känner du behov för att göra en uppdatering av dig själv och ditt liv?
Jag vill passa på att marknadsföra mina kurser i personlig utveckling, och först ut är en kurs som riktar sig till dig som vill bli mer medveten om din inre värld, dina behov samt om du längtar efter att finna din unika röst. Vi öppnar upp för att nya tankebanor och perspektiv ska få ta plats. För mer information, besök hemsidan.
Varmt välkommen med din anmälan till någon av mina kurser.
Idag vaknade jag med en blytung kropp, långt mycket senare än jag normalt brukar stiga upp och ser att solen redan strålar in genom persiennerna. Jag kliver långsamt upp och börjar hämta hem mig själv. Allt går som i slow motion och jag inser att jag behöver vara lite mer varsam med mig själv än jag brukar vara. Huvudet säger att jag borde ta till vara på dagen och komma igång, kanske gå en promenad eller påta i trädgården. Kroppen skriker nej, nej, nej! Och känslorna har liksom inte riktigt formulerat sig ännu.
Hur gör du en dag som denna när du får motstridiga signaler från kroppen? Kör du över behovet av att ta det lugnt och lyssnar till tanken om att kliva ut eller lyssnar du inåt för att få en större förståelse för dig själv?
Jag har lärt mig över tid att det bästa jag kan göra för mig själv är att just omfamna hela mig, med tankar, känslor och behov. Bara låta allt få finnas och sakta starta dagen. Idag blev det en lång dialog med maken om hur svårt det kan vara att verkligen lyssna till sina egna behov istället för att anpassa sig till den andres vilja och tanken om att man borde ta tillvara på att solen skiner. Det blir många motstridigheter inom sig och kanske ovant för vissa att se sig själv utifrån vad jag verkligen behöver just nu.
Själv blev jag medveten om att gå till den plats inom mig som observerar allt som pågår. Den neutrala platsen som är tillåtande, inte dömande eller färgad av anpassningen vi gör till omgivningen och bara lyssna till allt som pågår just nu, och försöka att sortera var allt hör hemma. För någonstans så är jag medveten om sakers plats och dilemma som påverkar oss människor. När jag ser mig själv och omgivningen från en central plats inom mig själv så blir jag mer medveten om vad som pågår och kan ta bättre beslut om vad jag behöver i detta nu.
Just idag så kände jag ett stort behov för att samtala och skriva, och sakta har tyngden i kroppen börjat släppa taget, allt eftersom orden flödar ut genom fingrarna. Det är som ett märkligt behov av att få gestalta det som sker på insidan.
Det blir som en seger varje gång jag tar mig ur en känslig plats inom mig själv, orörligheten eller oförmågan att göra sådant som jag vet är bra för mig, blir en seger för den inre delen av Jaget som älskar mig, och livet självt. Just så som det är, här och nu och i förlängningen också för alla mina relationer.
Nu känner jag mig glad och mer lätt i kroppen, och längtar efter att få ta den där promenaden som jag vet gör underverk.
Tack för att ni läser och uppskattar min blogg!
Ta hand om dig och lyssna till vad du behöver och ge gärna uttryck för det i livet.
Inom psykosyntesen så brukar vi prata om något som vi kallar delpersonligheter. Det är delar som skapas i vårt psyke utifrån vilken anpassning som vi har tvingats göra i olika situationer i relation till sin familj, med vänner och partners, på jobbet eller andra miljöer där vi vistas. En anpassning som vi gör för att få tillhöra, bli sedda eller lyssnade till.
Varje delpersonlighet är kopplad till ett behov som vi har, och när våra behov blir sedda och accepterade, så skapas en delpersonlighet som känns positiv, då tenderar vi att använda dom ofta. Men när andra behov inte blir mött eller accepterade, då tenderar vi att stoppa undan dem för att det känns jobbigt, svårt eller i bland skamfullt. Dessa tenderar vi att använda mer sällan eller rent av tränga undan.
Ibland liknar vi delpersonligheter med en orkester, och när jag lyssnade till Eva Sanners bok; Fritt fall, om en man i livskris, så tyckte jag att hennes beskrivning var så enkel och bra:
”Tänk dig en orkester med en hel massa olika instrument, ett gäng violiner, olika slags blåsinstrument från den vassa lilla piccolaflöjten till den dova tuban. Även slagverk av olika slag som trianglar, xylofoner och pukor.
Tänk dig att de ska spela ett stycke men inte har någon dirigent, då blir det kanske bastuban som styr för att den låter mest eller violinerna för att de hela tiden filar på utan uppehåll. De spelar hela tiden utifrån sina egna noter, men det kommer inte låta särskilt vackert ändå. Precis så blir det för oss ibland när vi inte har koll på vår inre orkester.
En del av dig eller mig kan ta över och styra vårt liv och våra val på ett sätt som egentligen inte passar orkestern och det låter inte heller vackert. Inte som kompositören har tänkt sig i alla fall.
Om det däremot finns en bra dirigent så kan också en halvbra orkester klara ta sig an rätt svåra stycken.Dirigenten balanserar, håller tillbaka eller lyfter fram dem instrument som han tycker passar bäst för att kunna ge partituret rättvisa och därmed spela stycket så som ursprungligen tänkt.”
Kan du känna igen dig i att det är vissa beteenden som oftare upprepar sig i ditt liv? Om du är en person som ofta är arg så kanske trumslagaren har en större plats i din orkester? Kanske har du behov för att släppa fram andra delar av dig för att bli mer fri? Kanske märker du att det finns vissa behov som har fått ta mindre plats?
”Behov som inte blir hörda tystas ner när vi sysselsätter oss med annat. När vi inte kan tolka våra inre signaler och göra det som vi egentligen behöver. Vi förmår helt enkelt inte lyssna när behoven på olika sätt gör sig påminda.
Många beteenden blir destruktiva när vi använder dem för att fylla ett som egentligen inte har med dem att göra. Det kan handla om allt ifrån shopping, alkohol, för mycket arbete eller överdriven träning eller något annat missbruk för den delen.
När vi inte vet vilka behoven egentligen bakom beteenden är, så är det mycket svårt för oss att förstå oss själva och lösa våra inre konflikter som uppstår mellan motstridiga behov. Att lära känna sina egna behov och konstruktivt ta ansvar för dem är nog det största en människa kan göra. Då blir jag en skicklig dirigent för vår inre orkester, men då talar vi om alla behov, inte bara behovet av mest utrymme, pengar eller uppmärksamhet. Utan också behov av sånt som närhet, sanning, kärlek, stillhet och utmaning.”
Jag hoppas att detta gav en bild av hur våra behov och beteenden spelar roll i vår vardag och i våra relationer. Fundera på om du är dirigenten i ditt liv.
Har du förmågan att omfamna hela dig själv, så som du kanske gör med dina nära och kära? Finner du att du med kärleksfulla ögon kan betrakta dig själv när du misslyckas eller framträder den inre kritikern med dräpande kommentarer som svar? Visst finns det vissa dagar som är mer utmanande än andra?
Hur känner du just nu? Blir du provocerad eller bara positivt överraskad och snabbt svarar att du oftast omfamnar dig själv med både fel och brister?
Jag tilltalas av denna mer ödmjuka inställning, där människors svaghet kan accepteras, och anser att värdighet och frid snarare kommer sig av ett accepterande, än från något sätt att överskrida människors villkor. Jag har funderat mycket på hur man får ett mer besjälat liv och har funnit att ett första steg är just att omfamna sig själv.
Det är vanligt att författare påpekar att vi lever i en splittrad tid, där tanken avskilts från kroppen och att andligheten står i konflikt med materialism. Men, hur ska vi kunna befria oss från denna splittring? Vi kan inte bara ”tänka” oss igenom den, eftersom tänkandet i sig är en del av problemet. Vi behöver en väg bort från dualismens hållning och bjuda in själen, länken mellan det materiella livet och andlighet. Så hur kan vi besjäla vardagen?
Det handlar först och främst om att börja ta ansvar och att lyssna till sina behov samt att vårda sin själ. Det handlar inte om att bota, reparera, förändra, anpassa eller göra frisk, och heller inte om någon föreställning om perfektion eller ens förbättring. Det är inte fråga om att sikta mot en framtid där man lever en idealisk och bekymmersfri tillvaro. Snarare handlar det om att tålmodigt förbli i nuet, att hålla sig nära livet så som det framträder från dag till dag, och på samma gång uppmärksamma sin egen helighet (andlighet).
Lär känna din själ …
”Själ” är inte ett föremål, utan en egenskap eller dimension i vår upplevelse av livet och oss själva. Det handlar om djup, värde, anknytning, hjärta och personlig essens. Själens vård börjar med att observera hur den visar sig, alltså hur den uttrycker sig. Kanske genom målande, skrivande eller på annat sätt. Var uppmärksam och följ impulsen när den uppstår. För att komma närmare sin egen själ behöver man ett visst utrymme för eftertanke och uppskattning.
Genom att fundera på vad vi inte är, når vi kanske en överraskande insikt om vem man egentligen är.
Själens logik och språk …
”En av de grundläggande svårigheterna när man avser att vårda sin själ är att förstå de själsliga resonemangens natur. Intellektet arbetar med skäl, logik, analys, forskning, ekvationer och för och emot. Men själen använder sig av ett annat slags matematik och logik. Den lägger fram bilder som inte är omedelbart begripliga för förnuftet. Den antyder, kommer med hastiga intryck, övertalar mer med längtan än med rimlighet. För att finna själens kraft, måste man vara förtrogen med dess stil och vara vaksam. Själen talar på många olika sätt, och de är vanligen oerhört subtila.” Citat från boken Besjälat liv av Thomas Moore.
Det här med att vi människor upprepar beteenden om och om igen, finner jag så intressant. Både utifrån att det till slut skapar ett större mönster, men även för att det finns något vilsamt och rytmiskt i själva rörelsen. Ta en person som sitter och stickar till exempel, en maska på en maska på en maska, skapar rader på rader på rader som till slut blir en halsduk eller kanske en kofta. Upprepade beteenden genom livet skapar till slut en karaktär.
Varv på varv på varv som i en spiral formar vi våra liv utifrån de gärningar och beteenden som vi väljer varje dag. Kanske är du uppmärksam på vilket mönster du har skapat eller kanske är du omedveten om vad som formats? En dag kanske vi vaknar upp och frågar oss om livet blev som vi tänkt oss?
Under våra beteenden finns det en känsla som driver på oss varje dag, timme och minut. Under våra känslor finns ett behov som pockar på vår uppmärksamhet. När vi tillmötesgår våra behov hellre än fokuserar på våra beteenden så kan vi få en glimt av vad vi i grunden längtar efter.
Upplever du att dina beteenden speglar dina behov och känslor? Stämmer bilden överens med den du är? Det kanske inte är något som du går och funderar på, men jag finner det mycket intressant och hoppas att du likt mig följer din längtan, och att ditt livsmönster avspeglar din själ?
Likt ett kalejdoskop som skiftar i färg och form, så mångfacetterad finner jag att varje människa är. Och likt vågorna som rullar in och ut, så upplever jag att vi erbjuds att se på oss själva genom känslan vi bär på varje dag.
Så när vi inser att våra livsmönster inte speglar våra behov, då borde vi fokusera på behoven snarare än på våra beteenden. Först då kommer vi åt orsaken hellre än symtomen, oavsett anledningen till varför det har blivit som det blivit.
Under väldigt lång tid så trodde jag att Maslows hierarkiska behovstrappa bestod av fem steg, tills jag en dag kom över en annan text och bild som nu hette ”Maslows hierarkiska motivations- och behovstrappa”. Den liknar den accepterade versionen av det vi en gång lärt oss, men jag tyckte att den var så pass intressant att jag valde att behålla den i minnet för framtida studier. Jag upplever att den nyfunna modellen säger så mycket mer, speciellt när jag har haft förmånen att arbeta med mig själv på djupet under så många år.
Jag ser att det finns kritik riktat mot Maslows behovstrappa, att den har svagt empiriskt stöd. Ändå används Maslows hierarkiska modell inom psykologin som ett sätt att beskriva våra behov. Det känns ju som om den ändå har ett ganska brett stöd och acceptans, även om inte ”hela” trappan används på den breda fronten.
Jag har tagit mig friheten att tolka Maslows hela behovsmodell och gjort en liten tvist som jag finner mer relevant. Så istället för att behovstrappan har fem steg så har jag återskapat hela hierarkiska motivations- och behovstrappan från en bild jag hittade på engelska. Helt utan empirisk bevisning, men med ambitionen att fortsätta utforska modellen. Kanske finner även du att den är intressant och kan komma till användning?
Så om jag börjar nerifrån, med det som vi känner igen, och går uppåt för en liten förklaring:
1. Grundläggande behov: Luft, mat, vatten, tak över huvudet, sömn, värme och sex etc. 2. Trygghetsbehov: Skyddsnät, säkerhet, lag och ordning, gränser, stabilitet, etc. 3. Kärlek & Gemenskapsbehov: Familj, ömhet/tillgivenhet, kärlek- och vänskapsrelationer, arbetsgrupper, etc. 4. Uppskattningsbehov: Prestationer, status, ansvar, uppskattning, rykte, makt, etc. 5. Kognitiva behov: Kunskap, mening, självmedvetenhet, kommunikation, etc. 6. Estetiska behov: Skönhet, inspiration, balans, form, kreativitet, etc 7. Självförverkligande behov: Personlig utveckling, självförverkligande, etc. 8. Transcendens: Hjälper andra att hitta sitt självförverkligande.
För dig som vill utforska mina tankar och ta det ett steg till, fundera på om det finns någon sanningshalt i följande påstående till ovanstående behov för dig:
1. När de grundläggande behoven är ur balans, lider du kanske av låg självkänsla, känner dig isolerad från din kropp och sexualitet, eller är fast i depression och beroendemässigt beteende, som till exempel i rökning. Vid balans känner du dig självsäker och frisk, och lycklig med din kropp och din sexualitet.
2. När trygghetsbehoven är ur balans, lider du av skuldkänslor, självömkan, manipulativt beteende och avundsjuka. Vid balans tenderar du att vara vänlig, öppen och tillitsfull.
3. När kärlek- och gemenskapsbehoven är ur balans, lider du av rädsla, skuld och brist på självförtroende. Vid balans tenderar du att vara skarpsinnig, disciplinerad och bestämd. Man möter livets utmaningar med mod och integritet.
4. När uppskattningsbehoven är ur balans kan du lida av dåligt självförtroende och kan vara oförmögen att släppa taget om dina rädslor. Vid balans känner du sig laddad och har styrkan att uppfylla sina drömmar och förhoppningar, samt förmåga att ge och ta emot villkorslös kärlek.
5. När de kognitiva behoven är ur balans känner du att du måste försvara dina idéer och känner sig hotad när andra har avvikande åsikter. Man kan vara ovilliga att ge röst åt sina idéer eller föredrar att ställa upp bakom redan färdiga ideologier. Vid balans vill du kommunicera din sanning, lägga fram dina egna idéer, medan man lyssnar till andras perspektiv på ett öppet och positivt sätt.
6. När de estetiska behoven är ur balans, är man mindre bra på att bedöma människor och situationer, och finner sig själv i en röra av dåliga val. Man har förlorat sitt sinne för syfte och blir så självupptagen att ens relationer blir dysfunktionella. Vid balans är man öppen och accepterar inga ursäkter, det spelar ingen roll hur svårt ett val än må vara, om man vet att det är rätt så gör man valet ändå.
7. När de självförverkligande behoven är ur balans, finns det en vägran att engagera sig i eller ens tro på andlighet. Vid balans upplever du total frid och fulländning.
Den lilla tvisten som jag nämnde tidigare ska symbolisera skillnaden mellan det personliga och fysiska (1-4), samt det andliga och universella (5-8).
Vad ska jag med detta till, kanske du frågar dig? För mig blir det en vägledning när jag upplever att det skaver i livet eller finns obalans och kan på så vis koppla det till de olika behoven för att sedan se vad jag behöver jobba med för att återskapa balans igen.
