Doften från syren

Nu blommar det i syrenbusken och magnolian.

Nu doftar det ljuvligt i vår natur, tiden mellan hägg & syren är obeskrivlig och på många sätt fantastisk, jag njuter varje sekund. Det närmar sig student och en uppkommande 50-årsdag, men vem är väl så nogräknad i dessa dagar? Högtider, födelsedagar och mycket annat ställs in på grund av pandemin.

Nu har jag i alla fall fått min första vaccindos och hoppas på att livet ska bli väldigt mycket annorlunda efter andra dosen som sker strax före semestern.

Förra helgen unnade jag mig att åka på retreat med Psykosyntesinstitutet. Vi var i det lilla pittoreska samhället Sätila, om du inte har varit där så kan jag varmt rekommendera att äta på restaurang Båthuset. Vi serverades helt vegetariskt kost och fika alla dagar, så otroligt smakrikt och gott. Temat för kursen var: Vishetens väg – Kärlekens väsen. Att helhjärtat få ägna sig åt kärleken en hel helg, och bara få vara, i en trygg och kärleksfull miljö gör underverk för själen.

”Kärlek utan vilja blir handlingsfattig och vilja utan kärlek blir skoningslös.”
Roberto Assagioli, Psykosyntesens grundare.

En del av utforskandet bestod i att ställa sig frågan; Vad är svårt att tycka om hos sig själv? Ta ett varv i dig själv och se om det dyker upp något? Kanske finns det något litet som behöver omfamnas, kanske läggas tillrätta för att älska dig själv lite mer?

Som ett avslut på kurshelgen fick vi möjlighet att manifestera kärlekens frö och jag insåg att jag direkt for upp i huvudet och ville skapa utifrån tanken, men efter att jag varit inne i skapandeprocessen en stund så kunde jag lämna det konstruerade och skapade fritt från hjärtat. Resultatet ser ni nedan.

Manifest – kärlekens frö

Längtar du efter att bli mer medveten om vad du behöver, hur kärleken har påverkat dig och ditt liv, leva i närmare kontakt med naturen eller utforska vishetstraditioner med transpersonell ekopsykologi, då tror jag att kurshelgen/retreaten kan vara något för dig.

Vilket uppdrag har du i livets tjänst?

Stort tack till Cecilia Angelin och Milena Bergquist som höll ihop kurshelgen.

Sköt om er och njut av dofter, värme och kärlek.

/Anna

Till hemsidan

Ceresia snart ett år …

Kan ni tänka er att det snart redan har gått ett år sedan jag startade mitt företag Ceresia Coaching & Consulting? Det känns nästan ofattbart men samtidigt helt fantastiskt att det redan har passerat så lång tid!

Tid är något som har upptagit mina tankar de sista dagarna, kanske för att jag inom kort kliver in på femtio-strecket, kanske för att jag plötsligt inser att livet är ändligt, kanske för att jag inser att livet borde levas mer än överlevas?

Funderar du någon gång på tiden och vad du vill göra med den?

Vid ett svagt ögonblick när mina söner var små, så sa jag vid ett tillfälle att jag ska leva tills jag blir 105 år. Så på vilket sätt bör jag då leva idag för att få uppleva min 100-årsdag med bibehållen vigör och hälsa?

Ett år går ganska fort kan jag konstatera när man är runt 50 år själv. Men 50 år känns långt när jag tänker på tiden jag har framför mig, samtidigt så har de första 50 åren redan passerat. Hm, det tål att tänkas på.

”Tid är det enda vi har” brukar jag säga när andra i min omgivning känner sig stressade och inte hinner med livet som de har tänkt sig. Men, frågan är om rätt prioritering är gjord om man inte hinner med det som man anser att man vill fylla livet med?

Vad vore livet utan tid? Om bara nu, nu och nu fanns? Skulle Du prioritera annorlunda om Du visste att det inte fanns en morgondag?

Jag har i alla fall roat mig med att sammanställa samtliga blogginlägg sedan starten i april, och det blir en hel del att vara stolt över! En pärla till en pärla, till en pärla blir snart ett helt pärlhalsband.

En klok gumma sa en gång att; ”man behöver inte prestera så mycket, bara se till att göra lite av det som ger glädje var dag. På så vis får man mycket gjort utan att man känner att man gjort ett dugg”.

Ja, det är många tankar fram och tillbaka som har fått mig att inse att det är mer glädje som behöver tillföras i livet för att hålla i minst 50 år till.

Ta hand om dig,

/Anna

Till hemsidan

Från intellekt till intuition

Foto: Olena Ivanova/Unsplash

Jag har länge intresserat mig för kopplingen mellan sinnet, intellektet och vår intuition. Det är en fascination som jag som liten hade svårt att sätta fingret på, men som jag senare i livet insåg är vår största potential. Den lilla rösten som vi hör på insidan, som får oss att agera i stunden utan vetskap om varför, men som i efterhand var exakt rätt agerande.

Kanske känner du igen dig?

Men vad är intuition och var kommer den ifrån, är två frågor som har förföljt mig och jag har inte kunnat släppa tanken på att en dag förstå något mer om den. Det enda jag hade att gå på var min egen erfarenhet och andras likartade erfarenheter.

Utmaningen har varit att utforska intuitionen i en värld där det rationella tänkandet har företräde, det är lätt att intellektualisera och vetenskapligt bortse från denna förmåga, till och med avfärda som nonsens. Men har man en gång eller för den delen flera gånger upplevt att man sitter med ”rätt” svar utan ansträngning, då är det något annat som är i görningen.

När jag senare kom i kontakt med meditation och fick höra att meditation bygger broar mellan den vänstra och högra hjärnhalvan, alltså mellan det rationella och det kreativa tänkandet, så började jag sakta se hur vi själva kan närma oss den inre upplysningen.

Något som verkligen fick mig att vakna upp var boken ”Beyond the brain” av Stanislav Grof, det var då polletten trillade ner. Därav namnet på min blogg och hemsida ”Utforska Mentala Bojor”, det är framförallt vänster hjärnhalva, det rationella sinnet som sätter hinder i vägen för att uppleva och se hela vår fulla potential.

Tänk om det är så att vi använder mindre än hälften av vår förmåga som människa?

Just nu går jag en kurs där jag återbesöker mina värderingar, både för mig personligen men även för mitt företag och inser att det som fortsatt sticker ut för mig, är att få så frön i människor så de kan se sin fulla potential och fortsatt supporta individer att blomma ut och blir mer av sig själva.

Senast har jag fördjupat mig i esoterisk psykologi och läser för tillfället Alice A. Bailey med stort intresse, hon var definitivt före sin tid och inspirerade många framstående män som hade tolkningsföreträde på tidigt 1900-tal. Men med digitaliseringens framfart och med ett mer öppet samhällsklimat och inte alls lika rigida föreställningar om människans förmåga, så tror jag att hon kan få en mer framträdande plats. Alice beskriver på ett fantastiskt sätt hur vår mentala förmåga är uppbyggd och hur vi kan utveckla vår intuition som ger mening och insikt för mig.

En av hennes böcker heter just ”från intellekt till intuition” och jag kan rekommendera den läsare som vill fördjupa sig i ämnet att studera boken närmare.

All gott!

Anna

Till hemsidan

Tack för att du läser min blogg!
Vill du ha en notis när jag släpper mina inlägg?
Klicka först på länken till min Facebooksida och sedan ”Gå med i denna grupp”.

Glädjeskapare i vardagen

Gerbera, Foto: Anna Bäck

Att regelbundet köpa hem blommor till köksbordet är något som jag ser som vardagslyx, det kostar inte så många kronor, men oj så mycket glädje det skänker. Att vila ögonen på, den ljuvliga doften, färgprakten, tillåta sig att ta in de vackra blommorna, för att sedan se hur de åldras och sakta drar sig tillbaka i vila, innan de så småningom tappar sina blad. En fin och naturlig process som jag aldrig tröttnar på att beskåda. Naturen är fantastisk på så vis, de påminner om vad viktigt det är att leva här och nu och ta tillvara på tiden. Speciellt nu när ljuset kryper in tidigare på morgonen, jag älskar att smyga upp när övriga familjen ligger och sover och bara få njuta av stillheten som råder.

Vad skapar glädje i vardagen för dig? Vad är du tacksam för?

Ta några minuter och fundera på vad som gör en skillnad i ditt liv? Ibland har jag under perioder i mitt liv skrivit ner allt som jag är tacksam för, och det är så märkligt hur fort det skänker glädje.

En som verkligen kan förmedla glädje är Pharrell Williams med låten Happy. Det går verkligen inte att sitta stilla när Pharrell drar igång, känner ni rytmen? Gör som jag, låt Happy fylla dig och se vad kroppen vill göra.

Tack för att du läser min blogg, vill du ha en notis när jag släpper mina inlägg? Klicka först på länken till min Facebooksida och sedan ”Gå med i denna grupp”.

Go söndag på er alla!

Anna

Till hemsidan

Befria din inre potential

Foto: Anna Pavlin/Unsplash

Vi kämpar alla med att befria oss från fördomar och förutfattade meningar om andra och oss själva. Min resa med att finna friheten i mitt liv har handlat om att hitta syntesen mellan kärleken till mig själv och viljan att verka inifrån och ut, alltså omfamna hela mig själv med fel och brister utifrån en central plats inom mig. Vilket är lättare sagt än gjort, det har krävt många timmar av självreflektion, terapi och öppnandet av mitt eget perspektiv. Vilket senare ledde till Ceresia och denna blogg om att utforska mentala bojor, alltså erbjuda andra att öppna upp sitt eget medvetande och finna sin frihet.

Prova den här tanken; Tänk om det är så att vi lever mer än en gång?

Det blir ett helt annan existentiellt sätt att se på livet. Den som känner sig manad kan ju ta den tanken och se om det ger någon resonans i sig själv, och gör den inte det så kan man bara lägga den tanken åt sidan.

Att lyfta denna fråga är ett sätt att kliva ur väldigt fasta tankebanor man kan ha i vår tid. Den moderna världen med dess konsumtion och kortsiktighet som finns inbyggt i det, bygger på att evigheten för människan inte existerar. Ju mindre man pratar om ett evigt perspektiv, desto starkare verkar det vara med den vardagliga konsumtionens perspektiv.

Om evigheten existerar så förändrar det allting!

För om evigheten nu existerar, vad den nu än är, så är allt som människor gör viktigt och skapar förutsättningar för kommande liv.

Man kan tänka på korset som en symbol som inte bara förekommer i kristendomen utan i andra traditioner också. I någon sorts fundamental esoterisk innebörd så har vi två axlar, en horisontell och en vertikal.

Den horisontella axeln är tiden, de fysiska och kroppsliga skeendena i tidsdimensionen, dvs saker och ting samt människor föds och dör, det förändras hela tiden.

Den vertikala axeln demonstrerar det vi kallar evigheten, en tidlös dimension och det finns en vertikal dimension i varje horisontellt ögonblick. Att den är tidlös betyder att den finns i all tid. Så det är inte så att evigheten är någon annanstans eller på något annat ställe än tiden.

Det är ingen skillnad på tiden och evigheten, det är två sidor av samma mynt. Det är som att säga att själen och kroppen är två sidor på samma mynt. Att kroppen är föremål för födelse, död och förändring innebär inte att kroppen inte har en evighetsdimension.

Om all tid genomsyras av evigheten på detta sättet, så blir det en existentiell fråga om att i sitt eget liv erfarenhetsmässigt urskilja evighetsdimensionen i allt som faktiskt just nu pågår. Den kan man vara antingen blind för, döv för, omedveten om eller se, höra, förnimma eller vara medveten om.

Första steget i all utveckling mot det levande måste vara att börja känna igen evighetsdimensionen i vardagen. För om man har erfarit det, om så bara en gång tillräckligt kraftfullt, så har man någon sorts fast punkt i sin existens, en sorts kompassriktning som inte går att återkalla. Man kommer aldrig att glömma det där, och man kommer förr eller senare upptäcka när man avviker från den fundamentala insikten om evigheten.

Det här kräver eller förutsätter en personlig insikt och förvandling för att våga vandra denna vägen. Det är grunden för den potential som ligger gömd inom varje människa, och det kräver en ökad medvetenhet för att främja sin utveckling i den riktningen.

Vår andliga varelse som är det viktigaste och verkligaste inom oss, är dold; först av den fysiska kroppen med dess sinnesintryck, sedan mångfalden av känslor och drifter och slutligen intellektets rastlösa aktivitet. Medvetandets befrielse från dessa hämmande skikt är ett absolut måste för avtäckandet av vår andliga mittpunkt.

Det är den inneboende livskraftens underbara och hemlighetsfulla verk som gör att vi känner oss levande.

”De flesta lever antingen fysiskt, intellektuellt eller moraliskt i en trång del av sin fullständiga potential. Vi har alla reservoarer som vi aldrig skulle drömma om.” Citat: William James

Må väl och sköt om dig,

Anna

Till hemsidan

Se sig själv

Foto: Edi Libedinsky/Unsplash

Idag vaknade jag med en blytung kropp, långt mycket senare än jag normalt brukar stiga upp och ser att solen redan strålar in genom persiennerna. Jag kliver långsamt upp och börjar hämta hem mig själv. Allt går som i slow motion och jag inser att jag behöver vara lite mer varsam med mig själv än jag brukar vara. Huvudet säger att jag borde ta till vara på dagen och komma igång, kanske gå en promenad eller påta i trädgården. Kroppen skriker nej, nej, nej! Och känslorna har liksom inte riktigt formulerat sig ännu.

Hur gör du en dag som denna när du får motstridiga signaler från kroppen? Kör du över behovet av att ta det lugnt och lyssnar till tanken om att kliva ut eller lyssnar du inåt för att få en större förståelse för dig själv?

Jag har lärt mig över tid att det bästa jag kan göra för mig själv är att just omfamna hela mig, med tankar, känslor och behov. Bara låta allt få finnas och sakta starta dagen. Idag blev det en lång dialog med maken om hur svårt det kan vara att verkligen lyssna till sina egna behov istället för att anpassa sig till den andres vilja och tanken om att man borde ta tillvara på att solen skiner. Det blir många motstridigheter inom sig och kanske ovant för vissa att se sig själv utifrån vad jag verkligen behöver just nu.

Själv blev jag medveten om att gå till den plats inom mig som observerar allt som pågår. Den neutrala platsen som är tillåtande, inte dömande eller färgad av anpassningen vi gör till omgivningen och bara lyssna till allt som pågår just nu, och försöka att sortera var allt hör hemma. För någonstans så är jag medveten om sakers plats och dilemma som påverkar oss människor. När jag ser mig själv och omgivningen från en central plats inom mig själv så blir jag mer medveten om vad som pågår och kan ta bättre beslut om vad jag behöver i detta nu.

Just idag så kände jag ett stort behov för att samtala och skriva, och sakta har tyngden i kroppen börjat släppa taget, allt eftersom orden flödar ut genom fingrarna. Det är som ett märkligt behov av att få gestalta det som sker på insidan.

Det blir som en seger varje gång jag tar mig ur en känslig plats inom mig själv, orörligheten eller oförmågan att göra sådant som jag vet är bra för mig, blir en seger för den inre delen av Jaget som älskar mig, och livet självt. Just så som det är, här och nu och i förlängningen också för alla mina relationer.

Nu känner jag mig glad och mer lätt i kroppen, och längtar efter att få ta den där promenaden som jag vet gör underverk.

Tack för att ni läser och uppskattar min blogg!

Ta hand om dig och lyssna till vad du behöver och ge gärna uttryck för det i livet.

Anna

Till hemsidan

Personligt växande

När jag utbildade mig till KulturCoach 2015 så var det två frågor som vi alltid fick tid till att reflektera runt vid uppstart. Frågorna kan tyckas banala, men gör underverk när man genuint lyssnar efter konversationer jag för med mig själv och andra. Frågorna lyder:

Vem är jag?
Varför är jag här?

Att svara på frågan Vem är jag, kanske kan tyckas fånigt. Men om man har i beaktande att vi ständigt utvecklas oavsett om jag funderar på det eller ej så är spegeln ett bra verktyg för att bli medveten om förändringen. Om jag skulle ta mig en titt i spegeln varje dag så sker inte så stora förändringar, men om det skulle gå 5, 10 eller 15 år emellan, då skulle skillnaden var påtaglig.

Så frågan Vem är jag, förändras från dag till dag med tanke på hur komplexa vi människor är. Så länge jag har samma syn på mig själv, så kommer ingenting att förändras. Det är först när du ser på dig själv på ett nytt sätt som bilden kan förändras på insidan. Utsidan följer evolutionen och naturlagarna.

På frågan Varför är jag här, kan ju tyckas självklar om den är oreflekterad. ”Det blir som det blir”, kanske någon tänker? Men faktum är att alla små val som vi gör i livet summeras till den jag är idag, och den kan man förändra genom att just ställa sig frågan; Varför är jag här? Inte som något ifrågasättande, utan mer varför befinner jag mig där jag är just nu.

Det kan ju vara så att när man ställer sig dessa frågor, så dyker det upp nya svar som man inte var förberedd på? Kanske har omgivningen, människor, känslor eller annat förändrats över tid? Kanske har du inte varit medveten om den sakta transformationen som ägt rum och nu har det passerat en längre tid och plötsligt blir svaren annorlunda än för 5 år sedan?

”When I change the way I look at things, the things that I look at change.”

När jag blir medveten om att jag har förändrats i förhållande till en tidigare utgåva av mig själv, då har jag möjligheten att omfamna mitt ”Nya jag” och göra nya val som bättre stämmer överens med de insikter som jag har fått.

Mina tidigare erfarenheter påverkar min framtid oavsett om jag knutit goda eller dåliga erfarenheter. Det kan bli ett hot mot självbilden av den jag tror att jag är, och som kanske inte längre stämmer överens med den jag har blivit.

”Varje dag är den första, varje dag är ett liv.” Dag Hammarskjöld

Må väl och ta hand om dig,

Anna

Till hemsidan

Nu knoppas det

Det knoppas i Magnolian

Det är inte bara längre och ljusare dagar som blir ett tecken på att våren är i anstormning, vi har även tydliga tecken på att fåglarna har parningstid. Den senaste veckan har vi haft en invasion av fiskmåsar och jag inser att kärleken spirar för fullt. Det jag totalt har missat är att vår Magnolia redan har stora knoppar och att det gäller att hänga med om man ska hinna ta in allt som händer i naturen, för nu går det fort.

I veckan lyssnade jag till en Pod med Diamantis Koukouvinos som är utbildad inom kinesisk medicin, naprapati, funktionell medicin och livsstilsförändringar. Han pratade om att allting sker av en passiv cykel, den är lätt att ta till sig när man tänker på naturens cykliska process, men kanske inte lika lätt att förstå om oss människor?

Diamatis förklarar kopplingen mellan knopp & kropp och hur ohälsa uppstår i våra kroppar. Dels pratar han om vitsen med att vara sitt autentiska Jag och tala sin sanning, men också hur kroniska sjukdomar uppstår, bland mycket annat. Lyssna gärna för att kanske få ett nytt perspektiv på hur ohälsa uppstår i vårt samhälle.

Till Podcast Holy Crap
65. Så hjälper du kroppen att läka sig själv med Diamantis Koukouvinos

En del av att följa knoppens process av att sakta öppna sig och utvecklas till en vacker blomma under tidig vår och sommar tycker jag är en fin påminnelse om den inre förvandlingen som sker när vi blir mer medvetna om oss själva. Visste du att blommor har varit symboler för själen i både öst och väst?

I Kina har man den ”gyllene blomman”, i Indien och Tibet lotusen (som till utseende påminner om näckrosen) som har rötterna i jorden, stjälken i vattnet och kronbladen i luften, där de öppnar sig för solens strålar.

Det finns mycket att glädjas åt just nu, inte minst viktigt att vistas i naturen anser jag.

Ta hand om dig,

Anna

Till hemsidan

Glad vårdagjämning

Idag blev det en långpromenad runt vackra Bohus Malmön och jag känner mig aldrig så levande som när jag får möjligheten att vandra längs vattnet och höra hur vågorna rullar upp mot stranden eller slår upp mot klipporna. Det är ett sådant kraftfullt och respektingivande element men samtidigt så avkopplande och skönt. Just det där spänningsfältet mellan det vilda och det lugna, tilltalar mig. Jag känner mig som sagt levande och skör på samma gång. Kreativiteten drar igång inom mig och sedan sker en massa reflektion. En riktig kraftplats för mig att vistas på!

Jag vill måla, skriva och skapa.

Vad händer i dig när våren åter står utanför din dörr? Vad får dig att känna dig levande? Vad är du färdig med och vad vill du fortsätta med? Är det dags att utforska nya vägar?

Kanske vill du ta ett varv med de stora frågorna?
Vem är du? Vart kommer du ifrån? Och vart är du på väg?

Om det fanns en sak som fick dig att känna dig mer levande, vad skulle det vara? Om du inte redan gör det, pröva att släppa in det lite pö om pö och se om det förändrar din energi.

Vad är det du vill manifestera under den kommande ljusa perioden?

Dessa och flera frågor har jag fått svar på under mitt samtal runt ön med min man.

Lev väl och ta hand om varandra,

Anna

Till hemsidan

Energin från en kram

Foto: Tani Eisenstein/Unsplash

Har du funderat på hur mycket kraft det finns i en kram?

Jag blev åter påmind om det idag då maken såg lite låg ut då han insett att han hellre ville stanna hemma och ta det lugnt än åka iväg till klubben som han hade lovat. Ni vet de där tillfällena när man har sagt ja till att ställa upp på något och som sedan blir ett jobbigt måste när dagen väl dyker upp? Det enda man känner för är att stanna hemma. Man är inte sjuk, men man är heller inte på topp. Man vill bara vara hemma och skrota och ro om sig själv, men plikten gör att man trotsar sina egna känslor.

Jag föreslår att han ska ringa återbud, men han är envis och håller fast vid att åka iväg. Maken kommer fram till mig och säger;
Jag vill ha en kram.
Ja, kom säger jag. Vi kramas länge, och ytterligare en stund, jag känner hur han sakta börjar slappna av i mina armar. Sedan säger han;
Nu känner jag mig lugn, du har en förmåga att verkligen ge energi när vi kramas, tack!
Gulle dig, varsågod, säger jag.

Pär åker iväg och jag blir sittandes en stund och reflekterar över hur mycket en kram verkligen kan betyda. Tänk så fantastiskt att en person kan skifta i energinivå bara genom en ömsint kram. Jag känner själv att jag blir varm och glad över att det ibland krävs så lite för att lyfta en annan människa.

Mayaindianerna säger ”Im lakesh” när de hälsar på varandra ”Jag är en annan du”, med andra ord, genom att vara i mötet med andra så lär vi oss mer om oss själva.

Sköt om dig och krama varandra,

Anna

Till hemsidan