Paradox

Bild hämtad från pixabay

Tänk så många intressanta insikter man får genom att bara observera sig själv och sin omgivning i små enkla vardagliga situationer som uppstår? Senast idag när jag var ute och rastade vår valp då jag stötte på två mammor med sina små barn som gärna ville klappa på Stella, men som snart insåg att hon var för valpig för att våga gå fram till henne.

Är det något som Stella älskar så är det att hälsa på människor vi möter på våra promenader och likaså var det i detta fallet.

Barnet lockas av den ljuvliga lilla mjuka pälsen, och den sociala lilla valpen vill springa fram och hälsa genom att slicka, nafsa och fara runt. Något som inte uppskattades av ett litet barn. Det kan bli en svår kombination som kräver mod från båda håll för att ett möte ska kunna uppstå, samt medvetna och ansvarsfulla vuxna med tålamod.

I detta fallet så säger jag till Stella att sitta ner, pratar lugnande och klappar samtidigt med lugnande rörelser över hennes päls. Jag är medveten om att detta är en oerhörd ansträngning för en valp och tar mycket energi, men samtidigt vet jag att enda sättet att få till ett fint möte med ett barns första upplevelse med en hund kräver en lugn hund för att ett barn ska våga sig fram och klappa på Stella.

Jag ser också paradoxen från en valps perspektiv som inget hellre vill än att springa fram som ett yrväder och hälsa, enda problemet är att det ofta skrämmer iväg den andre parten. Så genom att sitta lugnt och vänta in det lilla barnet, så får hon både klapp och uppmärksamhet som hon ville i första fallet.

Fortsatt reflekterar jag över att vi människor gör på exakt samma sätt ibland, när vi agerar motsatt till vad som krävs för att få till det vi mest av allt längtar efter.

Till exempel när presteraren inom mig är i farten och jag gör en massa saker för att lugna ner mig, men inser att görandet är det som har motsatt verkan till det lugna. Allt jag egentligen borde göra är att släppa allt och inte göra något, kanske det svåraste som finns vissa dagar och precis som med Stella så rör det upp en massa energi och känslor som behöver härbärgeras och det i sin tur kräver tålamod. Mod att tåla den känslostorm som kanske yr upp inom oss.

Om du reflekterar över situationer i din vardag som rör upp känslor, kan det vara så att det krävs ett annat förhållningsätt för att minska på känslostormen eller är det något som behöver utmanas för att stilla stormen?

Vilket mod har du att möta det som visar sig i vardagen?

Ta hand om dig,
Anna

Till hemsidan

Sammanhang

Jag har precis återvänt från en tjänsteresa till San Diego och det är svårt att veta när man ska stöta på intressanta människor där man direkt får en djupare kontakt. Jag kan bara beskriva färden som häpnadsväckande, två genuina möten samt mod att öppna upp sig för främlingar. Aldrig hade jag kunnat tro att jag skulle bli sittandes bredvid två fantastiska kvinnor på en tur över Atlanten, Sondra på vägen över samt Jodie på vägen tillbaka till Sverige.

Häpnadsväckande för att båda mötena gav mening och stimulerade till en diskussion som varken var ytlig eller kändes krystad och där båda kände att det fanns en fortsättning efter flighten. Genuin för att vi både gav och tog plats och hamnade i samtal som berörde på djupet, samt mod för att det fanns en ömsesidig öppenhet och vilja att våga möta en vilt främmande människa på en gemensam resa över det stora blå.

Tidigt när jag började min resa att hitta mig själv, läste jag ofta ur Kay Pollaks bok ” Att växa genom möten” och ett av citaten som ligger kvar och som jag då och då fundera på är ”varje människa du möter är utsänd för dig att träna på”. Det är också ett citat som dök upp under dessa timmar på flygplanet. När vi vågar öppna upp oss för främlingar och genuint ge oss hän den andre och det som vill visa sig, kan som i detta fallet ge en ömsesidig och givande diskussion med en främling. Man behöver inte ha en lång relation tillsammans för att faktiskt få fina möten med människor. Det enda vi behöver göra är att vara fullt närvarande och autentiska, där göre sig inga masker, yta eller fasad besvär.

Jag är så tacksam för dessa två kvinnor, likt mig själv, som hade modet att bara stå i sanning, kärlek och ljus. Tusen tack till er båda, och tack för boken Jodie, den är fantastisk!

Science and Health by Mary Baker Eddy

Nu vänder jag mig till DIG, har du modet att genuint möta dina medsystrar och bröder som vi ibland kallar främlingar?

All kärlek och ljus,
Anna

Till hemsidan

Ur skuggorna

Jag lyssnar för tillfället på bokserien om de sju systrarna av Lucinda Riley och i veckan blev jag inspirerad av en enda mening ”naturen tar omedelbart över om den får sköta sig själv”. Den slog omedelbart an en ton i mig och jag fick sådan lust att måla, och ut kom följande bild.

Ibland vet jag inte vad som ger inspiration till att skapa, men jag försöker hålla mig öppen och låta det flöda när helst det slår till. Oftast låter jag fantasin och färgerna få utgöra mina val när jag målar, ibland låter jag invänta impulsen från handen. Oavsett så går det oftast väldigt snabbt att skissa fram en teckning som denna.

För flera år sedan fick jag tipset att hålla flödet igång genom att måla eller skriva regelbundet för att få det att naturligt strömma ur händerna. Det gör att jag känner mig otroligt levande och ibland euforisk.

När teckningen var klar tyckte jag först att den inte representerade orden som inspirerat mig, men vid en närmare titt så tyckte jag mig se en levande skapelse i förgrunden. På något sätt kände jag att något som först verkade dolt kom fram ur skuggorna, kanske det förvildade inom mig som omedelbart ville komma till uttryck?

Nu funderar jag på om du ger dig hän när impulsen att skapa slår an en ton hos dig? Tar du dig tid att ge uttryck för din natur?

I maj kör jag igång min första målarkurs i Vedic Art, där du får släppa taget om dina prestationskrav, bli av med stress och frigöra dig från ramar och regler med färg och form som redskap? Känner du dig träffad eller vet någon annan som vill skapa kreativt?

Varmt välkommen med din anmälan.

Ta hand om dig,
Anna

Skaparkraft

Jag känner mig alldeles bubblig inombords av all frisk luft som jag har fått den sista tiden. Livet med hundvalp håller oss sysselsatta och det blir många fina stunder i naturen. Jag är lycklig över att vi går in i den ljusare tiden på året och det är märkbart att mörkret kommer allt senare nu om kvällen.

Kanske är det vårfloden inom mig som redan har satt fart för nu kliar det i fingrarna att få sätta ut nya blommor och göra fint runt omkring mig. Jag vet att det är lite tidigt att plantera ut vårlökar när vi har fler frostnätter att vänta. Jag får helt enkelt ge mig till tåls, men det finns ju klart andra sätt att ta tillvara på den nya energin som infunnit sig.

Bland annat så vill jag göra dig uppmärksam på din egen energi, kanske lyssna lite extra på vad hjärtat längtar efter och se om lusten finns där att väcka liv i det som slumrat under vintermånaderna? Vad sägs om att hitta nya glädjeämnen som fyller ditt liv med lite extra skaparlust? Våga gå utanför din konfortzon och prova något nytt?

Själv sitter jag med massor av tankar inför framtiden och funderar på hur jag vill använda tiden framöver på bästa sätt. Bland annat så funderar jag på om jag ska starta upp en kvällskurs för de som vill utforska mötet med sig själv och sin intuition? Hur skulle intresset för det i så fall se ut? Sedan pirrar det i fingrarna för att både skriva och måla samt utforska nya skrymslen i vårt sinne.

Vad sitter du med för tankar om framtiden och vilka av alla idéer ska du förverkliga i år?

Ta dig en funderare och gör slag i saken att utforska något som du inte har provat tidigare. Brukar du vara aktiv? Prova något lugnare.
Brukar du vandra runt på köpcentret? Prova en tur i skogen.
Brukar du bli fast framför Tv:n? Prova att läsa en bok.

Eller så några nya tanke-frön och använd våren till att utforska det som idag känns oöverkomligt till något som kan manifesteras i sommar.

Vad sitter du inne med som vill förverkligas?

Ta hand om dig,
Anna
Samtalsterapi, Vedic Art, Lightworker

Till hemsidan

Urskiljningsförmåga

Går du din egen individuella väg i livet eller är du fast i skuggan av den andra har definierat åt dig? Har du en stark förankring i dig själv och kan du urskilja vilka dina behov är i och kring din omgivning eller glömmer du bort dig själv ibland och är mer lyhörd för andras behov?

Känn efter hur det är för dig och vilka känslor som dyker upp när du funderar runt dessa frågor. Kanske väcks en irritation över att du inte kan tala din sanning eller leva din sanning eller känner du dig lågmäld och kanske mer åt det deprimerade hållet? Oavsett vilka känslor som dyker upp så är det signaler till dig själv om hur lyhörd du är på dina egna behov.

Vad skulle hända om du tog dina känslor på allvar?

Allt vi människor behöver finns i överflöd, vi behöver inte ge avkall på våra behov till förmån för andra. Det finns och räcker till oss alla. Moder jord ger oss ständigt allt vi behöver för att växa och blomma. Men det krävs att du är lyhörd och kan urskilja dina egna behov.

Gör sådant som du känner djupt inom dig att du måste och vill, för den stora skönhetens skull. Inga pengar i världen skulle kunna få dig att avvika från din inslagna väg, om du går med ditt hjärta som vägvisare.

Att vara sann mot sig själv är den långsiktigt mest lönsamma investeringen vi kan göra.

Så öppna upp för att vara mer lyhörd för dina egna behov och omfamna den du verkligen är.

Ta hand om dig,
Anna

Till hemsidan

Självkärlek

Vad behöver du mer av i livet för att stärka kärleken till dig själv?

Styrka
Tålamod
Lugn och ro
Glädje
Hopp
Vila
Egen tid
Mod
Sömn
Motion
Kärlek
………….?

Känn efter vad du behöver idag och ge dig sedan hän att utforska vad det gör för dig att välja något som stärker kärleken till dig själv.

Att regelbundet säga ja till sig själv och vara lyhörd för sina behov stärker relationen mellan mitt autentiska jag och den jag vill vara.

Reflektera över följande citat:

”Två sanningar närmar sig varandra, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.” Tomas Tranströmer

Så känn efter vad just du behöver idag för att närma dig din sanning.

Ta hand om dig,
Anna

Till Hemsidan

Vedic Art @ Bäcks vid Byfjorden

Idag blev jag sittandes en lång stund vid frukosten och bara drömde mig bort, Byfjorden låg alldeles stilla och ljuset började sakta sprida sig över trädtopparna. Det gick nästan att ta på tystnaden. Lugnt, skönt, härligt och magiskt. Jag är så tacksam för att ha förmånen att få vakna upp till stillheten och ljuset varje dag, det ger själen både återhämtning och ro.

För er som känner sig sugna på att utforska skaparen inom er och uppskattar lugnet, då kanske ni tilltalas av de målarkurser i Vedic Art som jag erbjuder? Några få platser och det är först till kvar som gäller, första tillfället är i maj och då hoppas jag att det ska vara så där ljuvligt som det kan vara vid den årstiden, så att vi kan vistas utomhus och måla. Känner du att det finns en dragningskraft inom dig för kreativt skapande samt vill uppleva lugnet vid Byfjorden, då är du varmt välkommen med din anmälan. All information finns på hemsidan.

Utbyggnaden för min verksamhet skrider så sakta framåt, och det blir ett härligt ställe att vistas på för er som känner er kallade till denna plats.

Vad framtiden har i sitt sköte kan bara den som sår sina frön vara viss om.

Varmt välkommen,
Anna

Till hemsidan

Ett nytt kapitel

Vi har gått in i ett nytt år, vilket alltid fyller mig med glädje och lust att skapa, men 2023 betyder även nya förutsättningar på hemmaplan då ena sonen har flyttat för att studera på annan ort och den andra påbörjar sin militärtjänstgöring på måndag. Samtidigt har vi bestämt oss för att skaffa en ny familjemedlem som vi länge har gått och värkt på. Det är ett stort kapitel som håller på att avslutas i mitt liv och samtidigt ett helt nytt som tar vid.

Jag har även under ledigheten tagit mig tid till att skapa ett ”mission” och ”vision” för mitt företag, jag känner att dessa fördjupar vad jag står för och vill förmedla till mina medmänniskor.

Mission:
Jag sår frön som stärker relationen till oss själva genom uppmuntran till självreflektion som bygger broar mellan det rationella tänkandet och den kreativa skaparen inom oss.

Vision:
Jag öppnar upp människors hjärtan så att vi kan omfamna hela vår natur och leva i samklang med oss själva och de runt omkring oss.

Hur har du påbörjat ditt nya år, går du också omkring och längtar efter något som kanske ska förverkligas i år? Vågar du ta klivet in i det okända och följa impulsen i den riktningen där du finner glädje, lust och nyfikenhet?

Varje människa äger möjligheten att när som helst kliva in i sitt innersta centrum för att skapa den verklighet vi vill leva i. Vad behöver du mer av i ditt liv? Se till att 2023 blir det året då du blir den bästa versionen av dig själv.

Ta hand om dig,
Anna

Till hemsidan

God Jul

Hej hopp, nu nalkas julen med lata dagar, god mat och samkväm. Åh, som jag har längtat att få några dagar ledigt för att bara vara och rå om mig själv och de mina. För att bygga upp julstämningen så blir det en hel del julmusik som spelas, pepparkakor som äts och välsmakande glögg som också doftar gott. Kanske får du också några härliga dagar att spendera på det sätt som passar dig?

Inför jul så vill jag passa på att ge dig några nycklar som kan bidra till ditt ökade välbefinnande:

Mindfulness – Minskar oro, grundar dig och minskar stress.

Lugn andning – Minskar ångest, sänker pulsen och minskar nervositet.

Motion – Ökar glädjen, minskar ångest och stress samt så sover vi bättre.

Acceptans – Ökar känslan av frid, minskar grubbel och lär dig att gå vidare.

Så från djupet av mitt hjärta, tack till er alla som läser min blogg, kommenterar och kommer med hejarop. Tusen tack, jag önskar er alla en skön och avkopplande jul!

En av mina favoriter i juletid är Michael Bublé, följ länken för en stunds lyssnande,
It´s beginning to look like christmas

Njut, lev, dröm
/Anna

Ljus i mörkret

Ja, då har vi kommit till december månad och jag inser att detta året har gått så fort. Igår var vi och lyssnade på en fantastisk julshow i Göteborg på Scandinavium med Carola och Måns Zelmerlöw. Det var så stämningsfullt, vackert och ljuvligt, jag tror hela känsloregistret berördes. Oj, vad det gav mycket, hela själen blir uppfylld av välbehag när jag blundar och tänker tillbaka på gårkvällen.

Att få tända ljus när vi har det som mörkast är så mysigt, nu har jag kommit in i en period då jag lyssnar mycket på musik. Mest blir det julmusik och jag tjuvstartade bara lite i år, i bilen när jag var själv.

Vi har några dagar kvar innan Lucia nalkas, en tradition som jag älskar och det blir inte riktigt jul förrän Luciatåg sprider sitt ljus och sången ljuder över fur och gran.

Idag vill jag ge dig några tänkvärda ord på vägen ur boken ”Iakttagelser i själens landskap” av Tommy Hellsten / Christer Åberg.

Fri från rädsla

”Jag är rädd för dig. Jag är rädd för att bli sjuk och rädd för ensamheten. Jag är rädd för vad folk tänker och tycker om mig, för att pengarna inte ska räcka till, för framtiden och för att det ena eller det andra inte kommer att ordna sig. Jag är mörkrädd och rädd för höga höjder. Självsäkra människor gör mig rädd, jag är rädd för döden och jag är rädd för livet.
Rädslan är livets värsta fiende. Ändå verkar alla var rädda, alla utom de barn som är älskade och de som vågar vara som barn, även de vuxna.
Vad är deras hemlighet?
Hemligheten är att de förtröstar. De litar på att de alltid är burna. De litar på att de aldrig är ensamma. De lever i kärlek. Den enda kraft som kan besegra rädslan är kärleken.
Hemligheten med kärlek är tillhörighet. Där det inte finns tillhörighet där finns det rädsla.”

Lever du i kärlek eller rädsla? Vad blir viktigt att vårda i ditt liv?

Ta hand om dig,
Anna

Till hemsidan